Skolorna satsar på att utveckla fritids
Stort gäng av fritidshemsnätverket med pedagoger och skoledare
Lyssna
Genom observationer och nätverkande har fritidspedagoger utvecklat både verksamheten och sig själva.
Fritidshemmen ska komplettera skolan när det gäller lärande och utveckling för eleverna. Under hösten och våren har de kommunala grundskolorna träffats och diskuterat hur man kan få in ännu mer lärande på fritids. Flera medarbetare från varje fritidshem och sex biträdande rektorer deltar.
Utvecklingsarbetet görs med en modell där man tillsammans tar fram egna lokala problemområden som behöver utvecklas för att sedan genomföra läranderonder.
– De så kallade problemen ska i det här fallet vara kopplat till lärande i verksamheten, säger Johanna Björkman och Moa Söberg, verksamhetsutvecklare från grundskolans utvecklingsorganisation (GUO) som leder utvecklingsprocessen.
– Och läranderonder är sedan ett sätt för att observera. Då har vi varit fem till sju medarbetare med olika professioner som åkt till respektive fritidshem för att i 20 minuter observera och sedan skriva ned det vi sett, förklarar Moa Söberg.
Efter varje läranderond samlas man för att se mönster, bearbeta och analysera och därefter ge återkoppling och förslag till åtgärder. Fritidshemmet gör sedan lokala åtgärdsplaner.
Förutom att ta fram konkreta utvecklingsområden har pedagogerna fått samlas, nätverka, diskutera och besöka andra fritids.
– Det har varit väldigt uppskattat av den här målgruppen att få så att säga fredad tid för att utveckla den egna verksamheten, fortsätter Moa Söberg.
Projektet slutar till sommaren och då ska fritidsnätverkets deltagare ha lärt sig modellen för läranderonder och kan använda den i vidare utvecklingsarbete.
– Vi hoppas att själva modellen lever vidare på respektive skola och används för att ytterligare förbättra både skol- och fritidsverksamhet på ett systematiskt sätt, säger Johanna Björkman.
Så här tycker tre lärare i fritidshem som varit med
Ola Johansson, Finningeskolan:
– Det allra bästa har varit alla samtal. Att få sitta ned och prata med kollegor från sitt eget och andra fritids. Ett nätverk där vi med olika förutsättningar kan hjälpa varandra med våra olika problem och svårigheter.
– De här läranderonderna gör att vi får nya och andra infallsvinklar på det man jobbar med. Man lär sig mycket om sig själv, i alla fall har jag gjort det. Jag gillar konceptet och tänker att vi kan använda det i skolan och på fritids även framåt.
Maria Broberg, Stallarholmsskolan:
– Jag var faktiskt lite skeptisk i början men nu ser jag fram emot varje träff vi har. Utbytet med de andra ger mig mycket, jag har lärt mig massor och blivit mer självkritisk på ett positivt sätt.
– Det här projektet gör att vi på våra egna fritidshem får hela arbetsgruppen, även de utan pedagogutbildning, att prata om arbetet och hur vi kan utvecklas. Det tror jag är jätteviktigt. Fritids är en lika viktig plats och lärandemiljö som skolan.
Marina Tyrbjörn, Mariefreds skola:
– Det här var en ny arbetsform för mig som jobbat 26 år i kommunen, ett nytt sätt att analysera, jobba objektivt och att positivt granska det vi arbetar med. Jag tycker att jag blivit stärkt i min yrkesroll. Skolutveckling är också fritidsutveckling.
– Det är lätt att man blir hemmablind, det vi gör är bra men kan genom andras ögon ofta bli ännu bättre. Att vi får möjligheter att nätverka och skapa relationer med andra fritidspedagoger är också toppen. Och våra ledare Moa och Johanna har varit så proffsiga och engagerade. Så bra att fritidsverksamheten uppmärksammas.
Fakta om fritidshemsnätverket och projektet
I senaste läroplanen (Lgr 22) har man förstärkt fritidshemmens mål som komplement till skolan när det gäller elevernas lärande och utveckling jämfört med tidigare läroplan. Man betonar nu fritidshemmens pedagogiska uppdrag med att arbeta med systematiskt lärande.
Läroplan
Fritidshemsnätverket startade föregående läsår med att påbörja arbetet med att utveckla fritidshemmen tillsammans. Då med hjälp av SBS (samverkan för bästa skola), ett projekt där Skolverket och Stockholms universitet hjälper skolor att utveckla verksamheterna. Då lades grunden med fokus på och utgångspunkt i läroplanen.
Syfte med projektet detta läsår har varit att genom ett kollegialt lärande med Läranderonder som verktyg, utveckla verksamheterna i Strängnäs kommunala fritidshem.
I projektet med läranderonder har ungefär 25 personer varit med. Fritidspedagoger, fritidshemslärare och någon från respektive skolas ledning har setts ungefär varannan månad, mellan det har man setts lokalt med de egna kollegorna.