Strängnäs på plats 48 i rankningen Miljöbästa kommun

Med etableringsplan, klimatanpassningsplan och krav på fossilfria transporter hos våra leverantörer ska vi i Strängnäs kommun ta oss närmare våra klimat- och hållbarhetsmål. Rankningen Miljöbästa kommun är en värdemätare.

I den årliga rankningen Miljöbästa kommun som genomförs av tidningen Aktuell Hållbarhet slutar Strängnäs kommun på plats 48 av 290.

– I Strängnäs kommun jobbar vi ständigt för att utvecklas och möta framtidens behov. Vi har stort fokus på våra klimat- och miljömål, vilket gör att vi kan hålla en hög takt i omställningsarbetet. I rankningen mäts vi mot andra kommuner och årets resultat visar att vi håller oss på en stabil nivå men vi vill mer, säger Jacob Högfeldt (M), kommunstyrelsens ordförande, och fortsätter:

– Vi gör mycket som är bra men det återstår också mycket arbete. Arbete som kräver fortsatt målmedvetenhet och breda samarbeten både inom och utanför kommunens organisation för att vi ska vara en kommun för framtiden.

Rankingen tar tempen på hur väl svenska kommuner integrerar klimat- och hållbarhet i sitt arbete. Strängnäs kommuns hållbarhetsarbete utvecklas ständigt och här är exempel på hur vi jobbar med några av de delar som ingår i rankningen.

Fokus på hållbar utveckling i etableringsplanen

Kommunens etableringsplan, som finns i ett enkelt, överskådligt och visuellt dokument, ger tydliga principer för vilka etableringar som ska prioriteras och den är politiskt beslutad.

– Planen hjälper oss att snabbt bedöma förfrågningar och ge tydliga besked till företag som vill investera här, säger Joakim Swärd, ansvarig för etableringsfrågor i kommunen.

Ett särskilt fokus ligger på gröna näringar och företag som bidrar till hållbar utveckling. Det kan handla om lokal livsmedelsproduktion, som mejeri, slakteri eller växthus, men också industrier inom biogas, vätgas eller klimatsmart byggande.

Ett exempel är ett planerat AI-center (länk: Rekordstor investering kan ge Strängnäs ett centrum för AI - Strängnäs kommun) som beräknas generera stora mängder spillvärme.
– Tack vare planen såg vi tidigt möjligheten att använda spillvärmen för livsmedelsproduktion, exempelvis tomatodling, säger Joakim Swärd.

Etableringen väntas även gynna lokala företag genom ökat behov av service och samarbeten. Ett annat exempel är pågående arbete för en större fossilfri fordonsutveckling där planen styr resursprioriteringar, exempelvis framtagning av ny detaljplan.

Genom etableringsplanen kan kommunen fatta snabba beslut, skapa samsyn och bidra till en mer hållbar framtid.

Klimatanpassningsplan ska ge riktat arbete

Kommunen arbetar med en klimatanpassningsplan för att kunna möta framtida klimateffekter på ett samordnat sätt. Planen kommer att beslutas av politiken. Efter det kan konkreta klimatanpassningsåtgärder presenteras och genomföras.

– Redan idag sker insatser inom kommunens olika verksamheter, som att förbereda mark och platser för att hantera höga flöden vid skyfall eller långvariga regn. Dessa åtgärder drivs dock inom respektive kontor och inte utifrån en beslutad plan, säger Alexander von Óvári, beredskapssamordnare med ansvar för klimatanpassning.

Målet med klimatanpassningsplanen är att skapa struktur och samverkan, så att kommunens arbete som helhet blir mer direkt och riktat.

– Kommunen står inte utan klimatanpassningsåtgärder, men förhoppningen med klimatanpassningsplanen är att arbetet ska bli direkt och riktat, snarare än indirekt och en effekt av arbete som sker utan formell samverkan mellan kontoren, säger Alexander von Óvári.

Antalet avtal med krav på 100 procent fossilfria transporter har ökat

Inköpsenheten har växlat upp sin kravställning när det gäller fossilfria transporter. Antalet upphandlade avtal med krav på 100 procent fossilfria transporter ökade från två till nio, år 2024.

– Vi var osäkra på hur leverantörerna skulle reagera, men en enkät visade att många redan har egna hållbarhetsmål som ligger i linje med våra, säger Mats Lange, inköpschef.

När marknaden inte är redo för en total omställning används en ”trappa” där kraven skärps successivt under avtalsperioden. Kommunen samarbetar också med andra kommuner för att formulera proportionerliga krav som leverantörerna känner igen, och som driver utvecklingen framåt. Nästa stora utmaning är tunga fordon och arbetsmaskiner där nya krav håller på att implementeras.

För att säkerställa att kraven efterlevs görs stickprov och kontroll av dokumentation, exempelvis bränslekvitton.

– Genom tydliga krav kan vi driva på utvecklingen ansvarsfullt. Målet är att alla avtal ska ha krav på 100 procent fossilfria transporter senast 2030, och vi är på god väg, säger Mats Lange.