Den 10 september är det internationella suicidpreventiva dagen. Varje år tar fler än tusen personer beslutet att avsluta sitt liv och några av dem levde sitt liv i vår kommun. Tillsammans hade vi kanske kunnat rädda några av dem.

Den internationella suicidpreventiva dagen har lanserats av Världshälsoorganisationen WHO för att sätta arbetet med att förhindra självmord på agendan. Från 80-talet och framåt sjönk suicidsiffrorna årligen, men de senast 20 åren har ingen förbättring skett. I gruppen barn och unga 15–24 år har även en årlig ökning setts sedan mitten av 90-talet.

Hjälp finns

På webbplatsen stördöden.se kan du läsa om hur du kan störa döden och få akut hjälp.

Stör döden är ett initiativ av Suicide Zero, Mind och SPES, med stöd från Stockholms läns landsting och Nationellt Centrum för Suicidforskning och prevention (NASP).

Vill du prata med någon?

Om du behöver prata med någon om dig själv eller om du som anhörig vill prata om självmord kan du kontakta:

  • SOS Alarm
    Om det är akut, ring 112. Var inte rädd att kontakta vården och be om hjälp. Öppet dygnet runt.
  • Psykiatrisk akutmottagning, 016-10 35 10
  • Socialjour
    Efter kontorstid finns en socialjour gemensam för Södermanland. Länsjouren finns i tjänst vardagar kl 17.00-00.00 och helger kl 14.00-00.00. Du når dem genom att ringa socialjouren via 112 där du meddelar ditt ärende och telefonnummer så ringer en socialsekreterare upp dig.
  • Självmordslinjen, telefon 90 101
  • BRIS - barnens hjälptelefon, telefon 116 111

Här hittar du fler nummer och mer information om hur de funkar.

Kommunens roll

Strängnäs kommun har på Anhörigcentrum och socialkontoret flera utbildare i första hjälpen till psykisk hälsa (MHFA, Mental Health First Aid) som riktar sig till anställda inom socialtjänsten.

Barn och unga är särskilt prioriterade. I Strängnäs kommun möts ansvariga inom socialkontoret och barn och utbildningskontoret för att fortlöpande planera det förebyggande arbetet gentemot målgruppen. Under 2019 kommer en barn- och ungdomsstrategi att antas.

Men det finns andra riskgrupper som exempelvis äldre, funktionsnedsatta, personer inom hbtq-spektrumet, utsatta personer genom missbruk, arbetslöshet eller psykisk sjukdom för att nämna några som är identifierade enligt Folkhälsoinsitutet.