Äldres bakgrund och kultur styr högtider på boenden

– Nationella minoriteter är grupper med en uttalad samhörighet och en uttalad vilja att behålla sin identitet, religion och kultur och som har historiska band till Sverige, säger Hanna Forsner Glaumann som är koordinator för social hållbarhet.

Det finns fem nationella minoriteter i Sverige: judar, romer, sverigefinnar, samer och tornedalingar. Det betyder att samhället har ett särskilt ansvar för att deras språk, kultur och traditioner lever, utvecklas och förs vidare till nästa generation. Var tionde sörmlänning tillhör en nationell minoritet.

Rätt att använda sitt språk

Den som till exempel pratar finska, meänkieli eller samiska ska kunna använda sitt språk i kontakten med kommunen i ärenden som rör dem och om ärendet kan handläggas av personal som behärskar minoritetsspråket.

Jessica Gustafsson jobbar i kommunens kontaktcenter och har under sina två år inte fått frågan om information på något av minoritetsspråken.

– Vi ser alltid till att hjälpa den som hör av sig till oss oavsett språk. Enklare ärenden löser vi här i kontaktcenter. I enskilda ärenden är det handläggaren som får ta hand om det och till exempel boka tolk om det behövs. I vissa fall kan vi också ta hjälp av språkcentrum, säger Jessica Gustafsson:

– Det vanligaste språket vi får förfrågningar om eller behöver hjälpa till med är arabiska, säger hon.

Så stöds kulturell identitet i äldreomsorgen

Kommunen ska ta hänsyn till de äldres behov av att upprätthålla sin kulturella identitet och inom äldreomsorgen pågår arbete som ska lyfta de boendes personliga önskemål oavsett bakgrund.

Under 2022 kommer de ha fokus på måltider och bland annat ta fram ett årshjul med högtider.

– De boendes bakgrund och kultur får styra vilka högtider som uppmärksammas, säger Johanna Carlsson, verksamhetsutvecklare för särskilt boende inom äldreomsorgen på socialkontoret.

Ett annat utvecklingsarbete som pågår är att jobba mer personcentrerat, det vill säga att i vård och omsorg utgå så mycket som möjligt från de boendes personliga berättelser om sina liv.

– Där har vi möjlighet att identifiera behov och önskemål om språk, mat och kultur och till exempel erbjuda filmer och aktiviteter utifrån det, säger Johanna Carlsson.

Skandinaviens största dokumentation av överlevare

I dag på Förintelsens minnesdag uppmärksammar vi befrielsen av koncentrationslägret i Auschwitz den 27 januari 1945. Under åren 1933-1945 mördades drygt sex miljoner judar. På ett föredrag på Multuem i Strängnäs kan du ta del av berättelser från några som överlevde och höra om bokprojektet som är den största dokumentationen i Skandinavien av de som överlevde Förintelsen.

– Författaren Bernt Hermele presenterar boken Överlevarna - röster från Förintelsen och efter föredraget finns det plats för frågor och reflektion, säger Jannicke Fyhr, scen- och kulturproduktion.

Föredraget börjar klockan 18.30. Fribiljetter förbokar du på tickster.com. Här kan du läsa mer om föredraget Överlevarna - röster från Förintelsen - Strängnäs kommun (strangnas.se)

Läs mer om Strängnäs kommuns arbete med nationella minoriteter Nationella minoriteter och minoritetsspråk - Strängnäs kommun (strangnas.se)