Radon

Radon är en ädelgas som varken syns, luktar eller smakar något. Radongas bildas när det radioaktiva grundämnet radium sönderfaller. Radongasen sönderfaller i sin tur till radondöttrar som avger strålning. Strålningen kan på sikt skada cellerna i lungan och orsaka lungcancer.

När är det dags för radonmätning?

Mätningen ska helst utföras under eldningssäsongen (1:a oktober – 30:e april) för att vara tillförlitlig och mättiden ska pågå minst två månader.

Riktvärden

Riktvärdet för radon i inomhusluft i bostäder och lokaler för allmänna ändamål som är satt av Folkhälsomyndigheten är 200 bq/m3.

Vatten som innehåller mer än 100 Bq/l klassas som tjänligt med anmärkning och vatten med mer än 1 000 Bq/l bedöms vara otjänligt att använda som livsmedel.

Varför ska jag mäta radon?

Radongasen kan tränga in i huset om det inte är tätt mot marken, lösa sig i grundvattnet eller frigöra sig från byggnadsmaterialet. Höga halter av radon i bostadsluften ökar risken att drabbas av lungcancer. Enligt miljöbalken bedöms radongashalter över 200 bq/m3 vara skadligt för människors hälsa. Enda sättet att få veta vilka radongashalter du har i inomhusluften är att mäta.

Om stora mängder jordluft läcker in i bostaden finns alltid risk för höga radonhalter inomhus. Därför bör du alltid mäta radon om du bor i en bostad med markkontakt, oavsett om du bor i ett riskområde eller inte.

Förhöjda halter av radon i dricksvatten kan vara ett tecken på att radonhalten inomhus är förhöjd. Gör därför alltid en mätning av radon i inomhusluften om du upptäcker förhöjda radonhalter i vattnet.

Är du fastighetsägare som till exempel hyr ut bostäder är du också skyldig att mäta radongashalten för att säkerställa att de bostäder du hyr ut inte är skadliga för människors hälsa.

Hur gör man om vill veta hur mycket radon det finns i huset/bostaden?

Mätning av radon ska utföras under eldningssäsong (1 oktober till 30 april) för att vara tillförlitlig. De gränsvärden och riktvärden vi har i Sverige avser ett medelvärde för hela året. Därför är det viktigt att mäta under en relativt lång period. Radonhalten varierar nämligen ganska kraftigt både under dygnet och med årstiderna. Variationerna beror på temperatur, vindförhållanden och hur din ventilation fungerar samt hur ofta du vädrar. Eftersom radonhalten varierar behöver man få reda på att årsmedelvärdet ligger under riktvärdet på 200 bq/m3. Därför behöver man mäta i minst två månader men helst tre månader under perioden oktober till april. Ju längre mätning desto mer noggrant resultat.

I en enplansvilla är det lämpligt att mäta i minst två rum, förslagsvis i ett sovrum och i vardagsrummet. I en tvåplansvilla är det lämpligt att mäta i minst två rum – ett i bottenplanet och ett på övervåningen.

I flerbostadshus är det lämpligt att göra mätningar i sovrum och vardagsrum i de lägenheter som bedöms som mest utsatta. Främst gäller det lägenheter med direkt markkontakt och lägenheter högre upp i byggnaden som på grund av byggnadens konstruktion eller ventilation kan misstänkas få för höga radonhalter. Mätningar i tjugo procent av lägenhetsbeståndet per våningsplan brukar ge tillräcklig grund för att bedöma radonsituationen. I markplanet bör alla lägenheter mätas.

När det gäller skolor och förskolor är det lämpligt att mäta i de lokaler som kan misstänkas ha de högsta radonhalterna och som eleverna eller förskolebarnen tillbringar den största tiden av dagen i. Det gäller främst lokaler i bottenplanet, källarplanet eller lokaler med markkontakt. Om blå lättbetong förekommer i huset är det lämpligt att mäta i alla lokaler som ansluter till den blå lättbetongen.

Hur mäter jag radon inomhus?

Det enklaste sättet att mäta radon i inomhusluft är att placera ut mätdosor i bostaden.

Du som fastighetsägare måste själv beställa dosor för mätning av radon i din bostad/fastighet. Det finns ett flertal företag som man kan beställa radondosor av. Du väljer själv vilket, se bara till att företaget är ackrediterat. En lista på ackrediterade företag finns i Swedacs ackrediteringsregister.

Hur många dosor behöver jag?

Du ska göra mätningen i minst två rum, med en dosa i varje. Mätningen ska ske i rum som används varje dag i bostaden. Har du fler än ett plan i bostaden ska du placera minst en dosa på varje bostadsplan. Du ska alltid mäta inredda rum i källare, som till exempel gillestuga. Mätdosorna levereras i paket om två eller tre.

Exempel:

  • I ett enplanshus (med eller utan källare) behövs två dosor
  • I ett tvåplanshus utan källare behövs två dosor
  • I ett tvåplanshus med källare behövs tre dosor

Har du ont om tid eller är det inte mätsäsong?

Två månaders mätperiod krävs för att få tillförlitliga årsmedelvärden för radon i en bostad. Långtidsmätning krävs också till exempel när en myndighet (t ex miljöenheten) kräver att radonmätning ska utföras.

Det går att göra korttidsmätningar under 7-10 dagar. Detta resultat blir endast vägledande till exempel om du vill köpa hus och vill ha ett snabbt svar. Snabbmätningar kan göras när som helst under året. Vill du göra en snabbmätning, kontakta ett mätföretag direkt. Det finns flera företag på marknaden där du kan beställa en radonmätning. Se till att det är ackrediterat företag, Swedacs ackrediteringsregister

Hur ofta ska jag mäta?

Det räcker inte att mäta radonhalten vid ett enda tillfälle. Materialet i ett hus åldras och kan därför med tiden släppa igenom mer radon från marken.

Det kan också påverka radonhalten om du bygger om eller renoverar, till exempel om du tilläggsisolerar eller ändrar ventilationen i din bostad.

Därför bör du mäta radon regelbundet. Gärna vart tionde år eller vid större förändringar av bostaden. Du bör också mäta inför försäljning eller efter köp av bostad.

Beställa utrustning för radonmätning

Mätsäsongen för radon är från 1 oktober till 30 april. Mättiden är helst tre månader men minst två månader. Sista datum för att påbörja en mätning varje år är alltså den sista februari.

Du som fastighetsägare måste själv beställa dina mätdosor från valfritt företag. Tänk på att företaget du beställer ifrån ska vara ackrediterat.

Företag hittar du lättast genom att söka på radonmätning eller radondosor i någon sökmotor på internet.

Länk till Swedacs lista på ackrediterade företag för mätning av inomhusluft

Visar ditt mätresultat över riktvärdet på 200 bq?

Om du har gjort en mätning och resultatet visar ett högre värde än 200 bq måste du ta reda på varifrån radonet kommer för att kunna åtgärda problemet på rätt sätt. Det är viktigt att välja rätt åtgärd och att utföra den noggrant. Ibland kan det räcka med att täta sprickor där markradon kan kom­ma in eller att se till att ventilationen fungerar i huset, men i vissa fall krävs mer omfattande åt­gärder.

Det är också viktigt att du låter mäta radon­halten när problemet har åtgärdats, både ome­delbart efter saneringen och efter några år. Detta för att veta att åtgärderna haft tillräcklig effekt.

Vilka åtgärder som behövs i ditt fall beror på orsaken till de förhöjda halterna.

Mer information om vilka åtgärder som kan vara lämpliga i olika fall hittar du på www.stralsakerhetsmyndigheten.se under rubriken radon.

Vart vänder jag mig för att komma tillrätta med mitt radonproblem?

Om man har konstaterat förhöjda halter radon i sin bostad och behöver hjälp med att åtgärda detta kan man kontakta en konsult. Vill du ha några exempel på företag och personer som genomgått kurser i att mäta och åtgärda radon så kan du hitta det bland annat på Svensk radonförenings webbplats www.svenskradonforening.se och på Swedacs webbplats.

Det enda sättet att ta reda på om vattnet inne­håller höga radonhalter är att göra en analys. Det finns flera olika metoder, men de måste ut­föras på rätt sätt för att resultatet ska vara pålit­ligt. Vattnet måste vara friskt, inte ha stått i rö­ren eller brunnen i mer än tio timmar och man måste se till att radonet inte får tillfälle att avgå till luften när provet tas.

Det finns flera företag som utför analyser på radonhalter i vatten. En lista på ackrediterade företag finns i Swedacs ackrediteringsregister.

Radon finns överallt – i marken, luften och vattnet. Radon i bostäder kan komma från tre olika källor:

  • marken under och runt om huset
  • byggnadsmaterialet
  • vattnet som används i hushållet.

Markradon

Marken är den vanligaste radonkällan. Den luft som finns i marken har alltid hög radonhalt, från 5000 till 200000 becquerel per kubikmeter (Bq/m3). Eftersom lufttrycket inomhus oftast är lägre än utomhus kan radonhaltig jordluft lätt sugas in i huset.

Om marken släpper igenom luft och husets grund är otät har den radonhaltiga luften särskilt lätt att ta sig in. Inomhus kan radonhalten då bli hög. Ända upp till 80 000 Bq/m3 har förekommit. Utomhus späds radonet snabbt ut.

Byggnadsmaterial

Alla byggnadsmaterial som är baserade på sten avger radon (t ex betong, tegel, lättbetong), normalt i små mängder. Normalt är radiumhalten så låg att det inte finns någon risk för hälsan, men det finns undantag.

Blå lättbetong avger mer radon än andra byggnadsmaterial

Blåbetong är ett alunskifferbaserat byggnadsmaterial som tillverkades mellan 1929 och 1975. Har blå lättbetong använts i både inner- och ytterväggar samt bjälklag, kan det orsaka radonhalter på upp till 1000 Bq/m3.

I dag tillverkas inte byggnadsmaterial med så hög radiumhalt att det utgör någon nämnvärd radonrisk.

Radon i vatten

Allt vatten som kommer från jordlager och berggrund innehåller radon. Ytvattentäkter, som sjöar och vattendrag, innehåller nästan inget radon alls.
Kommunalt vatten renas innan det går ut till hushållen. Därför innehåller det mycket sällan höga radonhalter.

Bergborrade brunnar kan ge vatten med radonhalter över 1000 Bq/l. Särskilt i områden där berggrundens halt av uran är högre än normalt. Även i områden där berggrunden har låg halt av uran finns brunnar med höga radonhalter. Det beror på att det kan finnas uranförande sprickor i berget som leder vatten till borrhålet.

I grävda brunnar som tar sitt vatten från omgivande jordlager är halterna betydligt lägre än i bergborrade brunnar. Radonhalten i grävda brunnar ligger vanligtvis inom intervallet 10-300 Bq/l.

När radonhaltigt vatten tappas upp eller används i tvätt- eller diskmaskiner avgår en stor del av radonet till inomhusluften. En tumregel säger att en radonhalt i vatten på 1 000 Bq/l ger ett tillskott på cirka 100 Bq/m3 till inomhusluften.

Enligt Strålsäkerhetsmyndigheten orsakar radon i bostäder 500 lungcancerfall per år i Sverige. Om man vistas inomhus med höga radonhalter under lång tid ökar risken att få lungcancer. Risken ökar också om man kombinerar höga radonhalter med rökning.

Hälsoriskerna med radon i vattnet är framför allt inandning av radongasen som avges till luften när man duschar, diskar eller dylikt. Riskerna med att dricka radonhaltigt vatten är små.

Kontakt

Skriv ut
Senast uppdaterad: 5 december 2021