Visholmen för alla

Visholmen illustration

Här kan du läsa om vad som händer med Visholmen i Strängnäs stad. Ett långsiktigt arbete med att utforma Visholmen till ett Visholmen för alla, pågår.

Målsättningen är att skapa förutsättningar för en multifunktionell stadspark för den växande staden och utveckla Visholmen till en aktiv del av Strängnäs stad, byggd på rekreation, kultur och attraktion, med folkliv året om.

Just nu!

För att göra Visholmen tryggare, trevligare och mer tillgängligt så har vi under 2017 byggt ut belysningen. Vi har framförallt förbättrat belysningen i de inre delarna av Visholmen och har jobbat både med klassisk stolpbelysning och indirekt belysning av bland annat träd, pergolan och den vackra fasaden på vattenverksbyggnaden. Ta en promenad och se resultatet!

Visholmen var ursprungligen en holme – egentligen en grusås – som reste sig ur Mälaren. Holmen, som tidigare även har kallats Notholmen, var en holme fram till 1893 då man fyllde igen sundet.

Området blev en halvö, centralt belägen i staden. På gamla foton syns att markytan då låg högre än idag. Detta beror på att mycket av det grus- och stenmaterial som tidigare fanns här har använts bland annat till stadens gator och utfyllnaden av Västervikstorget.

Gammalt hamn- och verksamhetsområde

Visholmen har sedan sekelskiftet 1900 främst använts för industri- och hamnändamål. Områdets första verksamhet var en tändsticksfabrik som etablerades på 1880-talet. När järnvägen byggdes ut till Strängnäs, skapades en spårförbindelse till Visholmen och kajerna byggdes ut i samband med att AB Åkers Styckebruk förlade en hamnplats här. Mer centralt på udden placerade staden sitt vattenverk som invigdes 1899 och i anslutning till detta uppfördes också ett elektricitetsverk.

På västra delen av Visholmen, låg under en tid ett par brädgårdar. Strängnäs segelsällskap använde också udden för sin slipanläggning (vinteruppläggning av småbåtar) mellan åren 1920 och 1980. Vid vissa tillfällen fungerade också området med slipen som festplats.

Den före detta tändsticksfabriken köptes upp 1935 och Linds tekniska fabrik, som tillverkade bland annat bläck, etablerades här. Verksamheten blev kortvarig och istället köpte Sörmländska lantmännens centralförening fastigheten och byggde en silo på platsen i början på 1940-talet. På 1960-talet fanns planer på att utvidga silon, men denna utbyggnad stoppades och staden erbjöd istället ny tomtmark för verksamheten. Genom markbyte blev kommunen ägare till området och tändsticksfabriken revs till slut 1984.

Strandbadet

Ströv- och rekreationsmöjligheterna på Visholmen var fram till andra världskrigets slut tämligen begränsade. Strandbadet på Visholmens nordvästra udde stod färdigt till sommaren 1925. Från år 1908 hade det varit badförbud vid Visholmen då man var orolig för att vattenledningsvattnet skulle förorenas. I ett domslut från september 1908 framgår att åklagaren vid rådhusrätten dömt tre personer – "kakelugnsmakaren P.Å. Karlsson från Linköping samt plåtslagarna E.V. Lång och K.E. Andersson från Södertälje, f n anställda i Strengnäs – att böta vardera 2 kronor för att ha badat vid Visholmen.

Minigolfbanan strax sydost om vattenverket tillkom på 1940-talet. När Visholmens brädgårdar revs på 1980-talet tillkom fotbollsplanen och tennisbanorna byggdes 1993.

Programmet anger förutsättningar för planarbetet och uttrycker kommunens vilja och avsikter med planeringsuppgiften.

Programmet är framtaget som ett så kallat flernämndsuppdrag där ordförandena i Kulturnämnden, Plan- och byggnämnden och Teknik- och fritidsnämnden varit styrgrupp. Utvecklingen av Visholmen ska ses i ett helhetssammanhang med stadskärnan och Västervikshamnen.

Ta del av detaljplanen i sin helhet via PDF-filen.
Detaljplaneprogram för Visholmen

Kontakt

Skriv ut
Senast uppdaterad: 20 november 2018
Bygga, bo och miljö