Gymnasieelever tog emot besök från Tanzania
Tisdagen den 27 september hade Thomasgymnasiet besök från Tanzania. Livliga diskussioner om våra respektive länders olikheter fördes i klassen Etnicitet och kultur. Besöket är en del i ett utbyte mellan byn Emboreet och Strängnäs kommun.
Hur bor ni? Hur många språk pratar ni? Vilka olika religioner finns i Tanzania? Det var några av frågorna eleverna i årskurs tre på Thomasgymnasiet fick svar på när de träffade trion från Tanzania som är på besök i Strängnäs under en vecka.
Även lite mer känsliga ämnen, som antalet fruar en man kan ha i Tanzania, att det är så lätt att skilja sig i Sverige och hur olika vi ser på homosexualitet, togs upp i de nyfikna och öppna samtalen.
– Det är saker som skiljer sig åt mellan våra kulturer och det betyder inte att det ena är bra eller dåligt, det är bara olika, säger Alois Porokwa.
– Det som överraskade mig mest är hur ni ser på skilsmässor i Sverige, säger Daudi Ngariapus.
Så ska ungdomarna bli delaktiga
Strängnäs kommun och byn Emboreet har en gemensam utmaning i att förbättra klimat och miljö på sina respektive platser. I projektet ska elever, lärare och tjänstepersoner tillsammans utveckla dialogen mellan ungdomar och de som bestämmer i dessa frågor.
Till exempel är det några elever från kursen Politik och hållbar utveckling som deltar i ett projekt för att utveckla Strängnäs centrum.
– Vi vill att våra gymnasieungdomar ska vara delaktiga. Att de är med i centrumutvecklingsgruppen är ett sätt att öka dialogen med dem om vad vi ska, kan och behöver göra för att skapa framtidens hållbara kommun, säger Helena Edvinsson, projektledare för utbytet med Tanzania.
Saga Pense, Ronja Eklund, Rakel Carling, Ebba Asplund och Nellie Erbris är några av dem som ska bidra med både egna synpunkter och åsikter men även efterfråga andras när det gäller Gyllenhjelmstorget och Hospitalsgatan.
– Vi vill ha en fin stadsmiljö, fler butiker som lockar fler till centrum, så att det blir tryggare, säger tjejerna.
Idéerna och förslagen som kommer fram i elevernas undersökning ska de sedan lämna över till kommunen.
– Det är kul att få bidra, det är ju vi som ska hänga där, säger de.
Lärdomarna från arbetet ska vi i Strängnäs dela med oss av till Emboreet.
Detta kan vi lära oss av Emboreet
Partnerskapet ska göra att de olika världarna möts och att deltagarna kan dela med sig av sina respektive kunskaper. I vintras var några elever från Thomasgymnasiet tillsammans med medarbetare från skolan och kommunen i Tanzania. En sak som Helena Edvinsson tog med sig därifrån var hur seriösa ungdomarna var i sin presentation för kommunledningen.
– De var pålästa och kunde förklara fakta för sin kommunledning och de var verkligen villiga att hjälpa till och bidra, säger hon.
Det övergripande syftet med partnerskapet är att utveckla dialogen mellan ungdomar och de som bestämmer om vad som behövs för att skapa en hållbar utveckling.
Sveriges konsumtionsbaserade växthusgasutsläpp är 79 miljoner ton. 62 procent av utsläppen uppstår i andra länder till följd av vår konsumtion. Vi svenskar är bland de värsta när det gäller att konsumera mer än vad planeten klarar av. Vi lever som om vi hade fyra jordklot. Vår överkonsumtion av jordens resurser leder till att skogar huggs ned, vatten förorenas, hav fylls av plast, växt- och djurarter utrotas och växthuseffekten förvärras.
Vi i Strängnäs behöver förändra våra konsumtionsmönster!
I byn Emboreet i Tanzania finns problem med miljöförstöring och framför allt nedskräpning av plast. Strängnäs och Emboreet har en gemensam utmaning att förbättra klimat och miljö. I Emboreet finns en secondary school där en klimatklubb har idéer för att förbättra klimatet men deras idéer kommer inte byn tillgodo. I Strängnäs finns en kurs på gymnasiet som heter "Politik och hållbart samhälle" men deras nya kunskaper tas inte tillvara i kommunen. Elevernas idéer och deras nätverk kan användas för att stödja medborgarna att konsumera mindre.
Därför har Strängnäs kommun startat ett så kallat kommunalt partnerskap genom ICLD, Internationellt Centrum för Lokal Demokrati. ICLD:s övergripande mål är att främja utvecklingen av hållbar demokrati på lokal och regional nivå. Ett kommunalt partnerskap ska bidra till ökat medborgarinflytande. Detta kan ske genom att stärka lokala och regionala politiskt styrda organisationer inom ett eller flera av följande kärnområden
- Jämlik/rättvis och inkluderande behandling
- Deltagande och delaktighet
- Transparens och insynsmöjligheter
- Möjlighet till Ansvarsutkrävande
ICLD:s kommunala partnerskap bidrar också till Agenda 2030, globala mål för hållbar utveckling, som fastslår att den största globala utmaningen är att utrota fattigdom i alla dess former och dimensioner.