Lyssna
Programmet Hållbar förskola har påverkat förskolans arbete och nått föräldrar som förändrat sin konsumtion, resvanor och kost. Leken och att lyssna på barnen har fått ökad betydelse genom stöd från forskning. Det visar utvärderingen av programmet.
– Vi har alltid jobbat mycket med barnens inflytande men med programmet Hållbar förskola har det fördjupats utifrån ett hållbarhetsperspektiv, säger Åsa Johansson, förskollärare som deltagit i projektet från Stallarholmens förskola.
På Stallarholmens förskola jobbar de numera längre med ett visst tema. De vilda djurens orkester är en bok, där olika instrument symboliseras av ett djur, som de jobbade med i över två år. Det gör att barnens kunskap blir djupare och det blir mindre stressigt för både barn och pedagoger när de inte hela tiden behöver vara på väg in i nästa tema.
– Så länge barnen har intresse av att fortsätta kan vi hålla kvar vid temat och utveckla det åt många olika håll. Deras lek får styra och så är vi pedagoger med och reflekterar och ställer frågor som ”Varför blev det så?” eller ”Om vi gör så här vad kan hända då?”, säger Åsa Johansson.
Åsa Johansson
Alla kommunens förskolor var med i programmet
Hållbar utveckling skrevs in i förskolans läroplan 2018 och blev då tydligt uttalad i förskolans värdegrund.
– Det gjorde att vi i förskolan i Strängnäs kommun behövde tolka vad det betyder för oss och hur vi arbetar med det på bästa sätt, säger Sarah Wolf Näsström, pedagogisk utvecklingsledare.
För att få stöd i arbetet gick alla förskolor i Strängnäs med i Ifous (Skolhuvudmännens forskningsinstitut) program Hållbar förskola. Erfarenheten att jobba med forsknings- och utvecklingsprogram hade de sedan tidigare. Kombinationen av att jobba med lärosäten, få kunskap och samtidigt göra ett eget utvecklingsarbete tycker Sarah Wolf Näsström har varit framgångsrikt.
– Vi bidrar till forskningen och får ett bra stöd i att forma vårt eget arbete, säger hon.
Rektorer, biträdande rektorer, specialpedagoger, förskollärare, utvecklingsledare och verksamhetschefer - totalt 51 personer från kommunens alla förskolor deltog i arbetet. Programmets totalt 300 deltagare träffades årligen på ett utvecklingsseminarium för att ta del av nya rön, få nya uppgifter och återkoppling på tidigare uppgifter. Det sista seminariet hölls i november och programmet avslutades efter tre år.
– Att alla förskolor i kommunen medverkade är en styrka. Vi kunde stötta och inspirera varandra, säger Sarah Wolf Näsström.
Modulmetod skapar hållbarhet på flera plan
På Stallarholmens förskola valde de att jobba mer med förhållningssättet än specifika hållbarhetsfrågor.
– Vi har försökt väva in det i alla våra teman och tänkt ”hur och vad är hållbart i den här situationen”, säger Åsa Johansson.
Redan innan projektet jobbade Stallarholmens förskola med moduler, något som var en bra utgångspunkt för ett fördjupat hållbarhetstänk. Att jobba med moduler innebär att det finns olika ämnesrum – som alla tre avdelningar använder – där en pedagog ansvarar för respektive ämne.
Effektivare inköp och delade resurser
Med modulmetoden behöver bara ett rum utrustas med till exempel målargrejer i stället för att alla avdelningar ska behöva ha allt material.
– Vi kan tillföra mer material nu än när vi hade tre avdelningar som alla hade i stort sett samma material. Vi har kunnat utveckla ämnena och verkligen se vad barnen är intresserade av och sedan tillföra eller ta bort material, säger Åsa Johansson.
Social sammanhållning och likvärdig utbildning
Att barnen träffar alla pedagoger i deras respektive rum gör att de får en relation med alla vuxna på förskolan.
– Det sociala har blivit mycket tydligare, vi jobbar mer medvetet med hur vi kan bemöta varandra. Det blir ännu viktigare när alla vuxna jobbar med alla 47 barn i stället för 15, förklarar My Matalamaa som är ansvarig för matte och teknik.
Undervisningen blir likvärdig eftersom en och samma pedagog undervisar alla barn i sitt ämne. Under en treveckorsperiod erbjuds alla barn samma aktiviteter.
– Det skapar även en sammanhållning mellan barnen när de kan prata med varandra om vad de lärt sig och varit med om, säger My Matalamaa.
My Matalamaa
Lärdomar och effekter — Fyra snabba med Sarah Wolff Näsström
- Ett begrepp som blivit centralt för oss i Strängnäs är transformation – att gå från nuläge till ett framtida läge. För att möjliggöra förändringar är en kritisk granskning av verksamheterna nödvändig.
- Utmana er att tänka nytt om det egna arbetet. Detta är en tidskrävande process och vi ser att vi gjort stegvisa förändringar som på sikt kan leda till ett nytt framtida läge. Detta kan alla jobba med.
- Utvecklingsarbetet fortsätter på förskolorna och vi fortsätter att samarbeta med andra, både inom och utanför kommunen. Horisontell samverkan, förebyggande insatser och gemensamma hållbara processer är viktigt för att lyckas med att arbeta hållbart. Vi samarbetar redan med måltidsenheten om hållbara måltider och med socialkontoret för att tidigt ge stöd åt familjer som behöver det. Förebyggande insatser leder till högre måluppfyllelse och kvalitet.
- Programmet har gett flera effekter. Bland annat arbetar fler förskolor med teman utifrån barnens frågor. Barnens delaktighet och inflytande har länge varit prioriterat, men förskollärare som medverkat i programmet menar att de har blivit bättre på att dra nytta av sammanhang som är meningsfulla för barnen och att de förstår vikten av att ge barnen handlingsutrymme.
- Våra utvärderingar visar att detta gjort stor skillnad och även nått föräldrar som gjort förändringar i sin konsumtion, resvanor och kost. Det barnen lär sig tar de hem till sina föräldrar, till exempel att inte låta vattnet stå och rinna eller att släcka lampan när de lämnar ett rum.
Sarah Wolf Näsström