Toppbild

Frågor och svar om skolstrukturutredningen

Hur skapar vi den bästa skolan för alla elever? Den frågan har varit utgångspunkt för den utredning som under hösten sett över skolstrukturen i Strängnäs kommun. 
Har du frågor kring utredningen? Vi har sammanställt en rad frågor och svar om utredningen.


Du kan ta del av utredningen i sin helhet här: Skolstrukturutredningen för en inkluderande lärmiljö.

 

Vad menas egentligen med lärmiljö?
En inkluderande lärmiljö handlar om att bättre möta elevers olikheter och att ge varje individ möjlighet att utvecklas utifrån sina förutsättningar. Det kan handla om ändamålsenliga lokaler, andelen behörig personal och tillgång till elevhälsa. Du som vill läsa mer om lärmiljöer kan göra det på SKL:s hemsida.

 

Varför gjordes skolstrukturutredningen?
Utredningen ”Skolstrukturutredning för inkluderande lärmiljö” handlar om att kommunstyrelsen och barn- och utbildningsnämnden vill hitta en mer effektiv skolstruktur där resurser, som idag är bundna­ i höga lokalkostnader, kan frigöras och i stället läggas på skolans kärnverksamhet.  Med en effektiv skolstruktur menas, i detta sammanhang, att avsatta medel till största delen ska hamna där de får bäst effekt kopplat till elevers lärande.

Uppdraget bestod i att utreda hur en effektivare skolstruktur kan finansiera en inkluderande lärmiljö, som ger alla barn och elever möjligheten att nå målen.

Skolstrukturutredningen görs som en del i uppdraget att ta fram en långsiktig ekonomisk plan, för att rusta Strängnäs kommun inför kommande ekonomiska utmaningar.

Kommunens långsiktiga ekonomiska plan (15 år) visar att kommunen kommer ha kostnader som överstiger intäkterna med närmare 500 miljoner kronor, om inte åtgärder vidtas.

Analyser visar att en viktig strategi är att frigöra medel, vilka idag är bundna i lokaler, hyror och driftkostnader. Kommunstyrelsen beslutade i maj 2017, att under hösten 2017 genomföra tre angränsande utredningar kring:

a)     koncernstruktur

b)     skolstrukturutredning för inkluderande lärmiljö, (tillsammans med barn- och utbildningsnämnden)

c)      Campus/Thomaskomplexet

  

Hur har utredningen genomförts?
Utredningen utgår från kvantitativa underlag såsom befolkningsprognoser, kapacitetsbedömningar, olika skoldata, skolinspektionsrapporter etc. Parallellt med detta arbete har dialogsamtal om hur man skapar en inkluderande lärmiljö förts med rektorer, skolpersonal, elever och vårdnadshavare till barn i grundskolan. Allmänheten har bjudits in till dialogmöten och har också getts möjligheten att lämna sina tankar och synpunkter via en webbenkät på kommunens hemsida.

 

Vilka alternativ på ny skolstruktur föreslås i utredningen?

Samtliga förslag bygger på följande:

  • att en rektor endast ska ha en skola
  • att barn- och utbildningsnämnden påbörjar utvecklingen mot en skolstruktur i linje med ”standardskola”, för att få ut mest effekt av satsade skattemedel
  • att barn- och utbildningsnämnden beslutar om att ta fram ett      lokalfunktionsprogram

 

Förslag 1

  • Elever som anvisats till Fogdö skola och Härads skola kommer att anvisas till F-3 skolor i Strängnäs tätort. Därmed upphör all grundskoleverksamhet och all fritidshemsverksamhet i Fogdö och Härad.
  • Elever som anvisats till Länna skola kommer att anvisas till Åkersskolan. Därmed upphör all grundskoleverksamhet och all fritidshemsverksamhet i Länna.
  • Elever i årskurs 7-9 som anvisats till Stallarholmsskolan kommer att anvisas till skolor i  Strängnäs och Mariefred. Därmed upphör undervisning i årskurs 7-9 i Stallarholmen.

 

Förslag 2

Förslaget bygger på att Paulinska skolan kan ta över de lokaler i bottenplanet av skolan, som nu nyttjas av socialkontorets verksamheter. Förslaget innebär att:

  • Elever som anvisats till Fogdö skola, Härads skola och Tosteröskolan kommer att anvisas till Karinslundsskolan, som blir en F-6 skola. Därmed upphör all grundskoleverksamhet och all fritidshemsverksamhet i Fogdö, Härad och vid Tosteröskolan.
  • Elever i årskurs 7-9 som anvisats till Karinslundsskolan kommer att anvisas till Paulinska skolan. Därmed upphör undervisning i årskurs 7-9 vid Karinslundsskolan.
  • Paulinska skolan kvarstår som årskurs 4-9 skola.
  • Elever som anvisats till Länna skola kommer att anvisas till Åkersskolan. Därmed upphör all grundskoleverksamhet och all fritidshemsverksamhet i Länna.
  • Elever i årskurs 7-9 som anvisats till Stallarholmsskolan kommer att anvisas till skolor i Strängnäs och Mariefred. Därmed upphör undervisning i årskurs 7-9 i Stallarholmen.

 

Förslag 3

Förslaget ska ses som en tänkbar utveckling bort mot 2027.

  • Ytterligare skola i  Mariefred-Läggesta bedöms behöva byggas för att möta den prognostiserad tillväxten. Om denna skola omfattar årskurserna 7-9, så kan den ta emot alla anvisade elever från Mariefred, Åker och Stallarholmen, som då ställer om till årskurs F-6 skolor, vilket möjliggör antingen ytterligare minskning av lokalytor alternativt säkerställer möjligheten att ta emot prognostiserade tillväxten för lång tid framöver.
  • På liknande sätt behöver ytterligare en skola i Strängnäs ordnas för att möta prognostiserad  tillväxt främst avseende F-6 och då ställa om Paulinska skolan till en 7-9  skola, alternativt till en F-6 skola och göra den nya skolan till årskurs  7-9.

 

Konsekvensbeskrivningar och redogörelser för de ekonomiska effekterna av de olika alternativen finns att läsa i rapporten.

 

Hur mycket pengar frigörs genom de olika förslagen?
Förslag 1 innebär att skolor som tar emot nya elever kommer att få resursförstärkning genom att elevpengen från dessa elever förstärker skolornas budgetar med sammanlagt 12 300 tkr. Lokalkostnaden inklusive lokalbidrag till fristående grundskolor kommer i förslaget att minska med cirka 5 973 tkr.

Förslag 2 innebär att skolor som tar emot elever kommer att få resursförstärkning genom att elevpengen från dessa elever förstärker skolans budget med sammanlagt 16 300 tkr.  Lokalkostnaden inklusive lokalbidrag till fristående grundskolor kommer i förslaget att minska med cirka 7 996 tkr.

Då förslag 3 behöver utvecklas ytterligare, görs inga ekonomiska beräkningar i nuläget.

 

Vad händer nu? Hur ser tidsplanen ut?
De förslag som presenteras i utredningen är ett tjänstemannaförslag som nu ska behandlas politiskt. Barn- och utbildningsnämnden (BUN) och kommunstyrelsen kommer att fatta beslut i frågan under hösten. På BUN:s sammanträde den 24/10 kommer frågan att hanteras som en informationspunkt. Detsamma gäller för kommunstyrelsens sammanträde den 25/10. BUN väntas fatta beslut i frågan den 28/11 och kommunstyrelsen den 29/11.

 

Varför fokuserar utredningen på lokalkostnader?
Uppdraget från kommunstyrelsen och barn- och utbildningsnämnden var att ta fram förslag som frigör medel för att stärka lärmiljön istället för att som idag låta de skattemedel som fördelas till grundskolan bindas upp i en ineffektiv struktur, som leder till höga lokalhyror och driftkostnader. Att inte arbeta aktivt för att hålla ner lokalkostnader är att avsäga sig möjligheten att verka för en ökad lärartäthet, tillgång till lärverktyg eller utbyggd elevhälsa.

 

Varför föreslår utredningen att man lägger ner just landsbygdsskolorna?
Utredningen har tittat på vad som är möjligt att göra. Det finns tungt vägande skäl som talar för att samla verksamheten till ett färre antal skolor än idag. De beskrivs inte minst under rubriken ”Standardskola” i utredningen. Det råder lärarbrist i Sverige och Strängnäs kommun är påverkat av det. Den skolstruktur som kan erbjuda mest attraktiva tjänster kommer att ha lättast att rekrytera lärare och rektorer, som oftast rekryteras ur lärarleden. De lärare vi anställer ska kunna nyttja sin kompetens på områden de är behöriga att undervisa i, vilket innebär att vi behöver samla kompetenser till färre ställen.

Genom att minska antalet skolor och därmed också sänka lokalkostnaderna kan vi istället samla undervisningen till ett färre antal skolor och på så sätt använda resurserna bättre och i förlängningen skapa en bättre lärmiljö för alla elever.


På vilket sätt kommer de pengar som sparas att gå tillbaka in i verksamheten?
De medel som frigörs genom sänka lokalkostnader kommer att gå tillbaka in i grundskoleverksamheten. Det kan till exempel handla om ökad lärartäthet, tillgång till lärverktyg eller utbyggd elevhälsa.
Resultatet av den dialog som genomförts med lärare, elever och vårdnadshavare under utredningen kommer att vara en viktig del i det fortsatta arbetet med att förbättra lärmiljön i våra skolor.

 
Vilken hänsyn har man tagit till kommunens översiktsplan?
Denna utrednings uppdrag var att utreda hur en inkluderande lärmiljö i grundskolan kan åstadkommas och finansieras genom skattemedel som redan finns i barn- och utbildningsnämndens budget, bundna i lokalkostnader. 

Utredningen är inte en landsbygdsutredning och omfattar inte heller förskolan eller gymnasiet. Komponenter som inte ingår i utredningen att besvara är:

  • Hur de olika förslagen till skolstruktur kan påverka enskilda  orter
  • Hur de olika förslagen till skolstruktur kan påverka Strängnäs kommuns framtida expansion utifrån översiktsplanen.

 

Vilka anpassningar av lokalerna kommer att krävas för de skolor som kommer att ta emot fler elever?
De alternativ som föreslås i utredningen innebär att befintliga ytor kommer att behöva nyttjas mer dynamiskt och viss anpassning av lokalerna kan behöva ske, för att kunna skapa mindre sammanhang för vissa elever.

 

Varför är det så bråttom? Varför ges inte mer tid för utredningen?
Utredningen genomförs under hösten för att besluten ska finnas med i verksamhetsplanen för 2018.

Hur har dialogerna med olika intressentgrupper genomförts?
Ett flertal dialoger och möten har under höstterminen skett med elever, vårdnadshavare, medarbetare och medborgare/allmänhet. I dessa samtal, tankar och idéer, har fokus varit på kärnfrågan, hur vi kan skapa den allra bästa skolan för alla elever i Strängnäs kommun. Detta intressentfokus har varit en uttalad viktig del i utredningen och dess insamlingsfas.

Närmare 500 samtalsdukar har scannats in och 267 responser via webbformuläret har inkommit. Därtill har ett antal e-postmeddelanden och dokument från olika intressenter kring frågorna om inkluderande lärmiljö, skolstruktur mm inkommit.

Det har varit noterbart att en mycket stor aktivitet, kreativitet och seriositet har funnits i inkomna idéer och tankar samt i de möten och samtal som förts.

 

Hur har allmänheten kunnat ta del av vad som pågår? Hur har de lämnat sina synpunkter?
Allmänheten har vid två tillfällen bjudits in till öppna dialogsamtal. Informationen om möten har funnits på kommunens hemsida, i sociala medier och har, vid två tillfällen, annonserats i Strengnäs Tidning. Mellan den 29 augusti och den 28 september har det också funnits möjlighet för allmänheten att lämna sina synpunkter via en webbenkät på kommunens hemsida.

 

Vilka synpunkter och förslag har kommit fram under dialogsamtalen och via webbenkäten?
Fler vuxna i skolan, bättre fysiska miljöer, datorer även i lägre åldrar, mindre klasser, ökad elevhälsa, behörig personal etc., är saker som har lyfts fram i dialogerna. Här finns trygghetsaspekten, att bli sedd och bekräftad, en önskan att slippa bli utsatt för kränkande behandling. Här finns också aspekter som direkt rör lärandets möjligheter, kompetenta lärare, en närvarande rektor, vuxna som lyssnar, stimulerar och stödjer varje elev utifrån dennes förutsättningar och behov.

Resultatet av dialogsamtalen, dialogmötena och webbenkäten redovisas i rapporten.

 

Varför låter man en extern konsult utreda?
Utbildningskontoret har inte interna resurser för att själva driva det omfattande utredningsarbetet. Däremot har utbildningskontorets egna medarbetare funnits med i hela utredningsprocessen.

 

Kommer inte förslagen att innebära ökade kostnader för skolskjuts?
De alternativ till ny skolstruktur som föreslås innebär att fler barn kommer att åka skolskjuts. Då de flesta skolor som berörs i de föreslagna alternativen är landsbygdsskolor, så förekommer redan skolskjuts i viss utsträckning. Men sammantaget kommer kostnaderna för skolskjutsen att öka. Hur mycket kostnaderna ökar per alternativ framgår i rapporten.

Har man gjort en barnkonsekvensanalys av de alternativ som föreslås i utredningen?
Ja, en barnkonsekvensanalys har gjorts. Konsekvensbeskrivningarna av förslagen i sin helhet finns att läsa i rapporten.

När kan tidigast de föreslagna alternativen bli verklighet?
Tidigaste förändringen kommer att kunna genomföras vid skolstarten höstterminen 2018. 
 

Varför ingår inte förskoleverksamheten i skolutredningen?
Uppdraget för skolstrukturutredningen har varit att se över hur en förändrad skolstruktur kan bidra till en inkluderande lärmiljö i grundskolan. Utredningen omfattar inte förskolan eller gymnasiet. De alternativ till ny skolstruktur som föreslås i utredningen gäller därför endast grundskolor och fritidshemsverksamhet.

 

Tar ni hänsyn till elever i behov av särskilt stöd i utredningen?
Ja, utredningen tar hänsyn till samtliga elevgrupper.

 

Mer läsning 

Läs mer om skolstrukturutredningen på strangnas.se/skolstruktur

 

 

 

 

Uppdaterad 2017-10-17

Strängnäs kommun, 645 80 Strängnäs | telefon 0152-291 00 | fax 0152-290 00 | e-post kommun@strangnas.se | organisationsnummer 212000-0365

  >