Lyssna
Gymnasiebehörigheten hos de elever som slutat nian har ökat med åtta procentenheter läsåret 22/23 jämfört med tidigare läsår och ligger nu på 80 procent. Och treornas läsförmåga ligger i landets topp.
Det finns fler positiva siffror i årsrapporten för Barn- och utbildningsnämnden. Även andelen elever i årskurs nio som nådde betygskriterierna i alla ämnen ökade med fyra procentenheter till 57 procent.
– Jätteroligt att flera kurvor nu pekar uppåt. Vårt långsiktiga arbete verkar ha gett effekt. När lärare kan ägna sig fokuserat åt undervisning så blir det bra, säger utbildningschef Tony Lööw.
Läsförmågan hos treor i topp
Läsförmågan och resultat från nationella prov i svenska hos årskurs tre har ökat från 66 procent till 75 procent, vilket gör att Strängnäs kommun hamnar bland de 25 procent av Sveriges kommuner som har bäst resultat. Läsförmågan ligger till grund för att klara andra ämnen.
– Grundskolorna har de senaste åren arbetat mycket med att på olika sätt utveckla sin undervisning, analysera och kartlägga kunskapsresultat och planera sina pedagogiska insatser. Nu ger det resultat och vi räknar med att det ska fortsätta säger Tony Lööw.
Skolorna har även under flera år utvecklat sitt arbete med uppföljningar och datadriven undervisningsutveckling, som innebär att lärare använder information och data om elevernas framsteg och behov för att anpassa och förbättra sin undervisning. Rektorerna har utökat sitt samarbete för att bland annat få utbildningarna likvärdiga oavsett skola. Man har haft undervisningens kvalité i fokus på träffar och fortbildning.
– Även Utbildningskontoret och Barn- och utbildningsnämnden har arbetat för att utveckla och förbättra sitt systematiska kvalitetsarbete på huvudmannanivå, berättar Tony Lööw.
Hela kedjan har arbetat för utveckling
Arbetet med att utveckla hela skolkedjan från ledning till klassrummet kommer fortsätta 2024 och grundskolan ska fortsätta utveckla sin analysförmåga och att arbeta systematiskt och likvärdigt.
– Även samarbetet mellan pedagogerna och elevhälsan behöver stärkas ännu mer. Det tror vi ökar skolornas förmåga att möta elevernas behov tidigare, säger Raija Ikonen som är verksamhetschef för grundskolan.
Riksgenomsnittet för uppnådd gymnasiebehörighet var läsåret 22/23, 84 procent - där ligger kommunen under snittet. Men på samma nivå som övriga kommunala skolor i Sörmland.
– Tillsammans har vi startat en positiv utvecklingsresa. Nu gäller det att fortsätta arbetet. Våra grundskolor ska som nästa steg uppnå rikets genomsnitt för gymnasiebehörighet, och vi är på väg på flera håll mot det målet, säger Raija Ikonen.
---
Fakta kartläggningsverktyget Kolada:
I kartläggningsverktyget Kolada finns jämförelser mellan alla Sveriges kommunala skolor. I verktyget kan man bland annat se kommuners övergripande resultat i procentsatser och färger.
Färgerna rött, gult och grönt för att visa hur ett resultat ligger till jämfört med andra. För varje nyckeltal rangordnas alla kommuner och regioner efter sina resultat. De bästa resultaten får grön färg, de sämsta får röd färg och de i mitten får gul färg.
www.kolada.se