Lantbruk och hästgårdar

Tillsyn av jordbruk och hästgårdar

Miljöenheten bedriver tillsyn över kommunens jordbruk och hästgårdar. Vid tillsynen kontrolleras bland annat gödselhantering, spridning av gödsel, hantering av kemikalier, förvaring av diesel och farligt avfall, växtodlingsplaner med mera. För tillsyn tas en tillsynsavgift ut per nedlagd tillsynstimme.

Tillsynsbesöken är i regel bokade så att du som verksamhetsutövare ska kunna förbereda dig och avsätta tid till besöket, men vi gör även oanmälda inspektioner till exempel i samband med klagomål.

Nedgrävning av häst

För att undvika risk för spridning av smittsamma sjukdomar måste döda djur tas om hand på ett säkert sätt.

Från och med den 1 februari 2015 behövs inte längre något tillstånd från Länsstyrelsen för nedgrävning av död häst på egen mark, men precis som tidigare gäller kravet på att kommunens anvisningar måste följas. Detta gäller även sällskapsdjur.

Observera dock att det alltid finns en skyldighet att kontakta veterinär vid misstanke om allvarlig smittsam sjukdom. Om döda djur ska grävas ner i samband med utbrott av allvarlig smittsam sjukdom kan det krävas särskilda åtgärder. Denna information omfattar inte sådana händelser.

Nedgrävningen ska ske så fort som möjligt, men om det döda djuret måste förvaras innan nedgrävning så ska det göras så att det inte är åtkomligt för vilda djur eller på annat sätt kan utgöra en smittrisk.

För att undvika risk för spridning av smittsamma sjukdomar måste döda djur tas om hand på ett säkert sätt. Från och med den 1 februari 2015 behövs inte längre något tillstånd från Länsstyrelsen för nedgrävning av död häst på egen mark, men precis som tidigare
gäller kravet på att kommunens anvisningar måste följas. Detta gäller även sällskapsdjur.


Observera dock att det alltid finns en skyldighet att kontakta veterinär vid misstanke om allvarlig smittsam sjukdom. Om döda djur ska grävas ner i samband med utbrott av allvarlig smittsam sjukdom kan det krävas särskilda åtgärder. Denna information omfattar inte sådana händelser. Nedgrävningen ska ske så fort som möjligt, men om det döda djuret måste förvaras innan nedgrävning så ska det göras så att det inte är åtkomligt för vilda djur eller på annat sätt kan utgöra en smittrisk.

Detta gäller vid nedgrävning av död häst eller sällskapsdjur i
Strängnäs kommun:

  • Avståndet från nedgrävningsplatsen till närmaste dricksvattenbrunn eller
    annan dricksvattentäkt ska vara mer än 100 meter.
  • Avstånd till vattenförande dike eller vattendrag ska vara mer än 50 meter.
  • Avståndet från botten av graven till högsta grundvattenyta under året ska vara minst en meter.
  • Marken ska helst bestå av lera.
  • Nedgrävningen ska vara på ett sådant djup att vilda djur hindras från att gräva fram det döda djuret – minst 1,5 meter.
    Finns problem med rovdjur eller vildsvin i området kan det krävas ett större djup eller att man behöver vidta andra åtgärder för att försvåra för vilda djur att komma åt materialet till exempel att lägga stenar i gropen. För att undvika problem med efterföljande sanering av nedgrävningsplatsen bör jorden grävas upp och läggas på ena sidan av graven så att det lätt går att tippa ner det döda djuret utan att förorena den jord som sedan ska användas för täckning.
  • Kroppen ska täckas med släckt kalk (ej bränd).
  • Nedgrävning får inte ske inom skyddsområde för dricksvattentäkt eller vid fornlämning.
  • Efter nedgrävningen måste de arbetsredskap och de delar av fordon och behållare som kommit i direkt eller indirekt kontakt med det döda djuret noggrant rengöras och desinficeras.

Strängnäs kommun är ett känsligt område

Enligt EU:s nitratdirektiv ska varje medlemsland identifiera områden där det finns vatten som är känsliga för kväveföroreningar och även upprätta särskilda åtgärdsprogram för dessa områden. Hela Strängnäs kommun räknas som ett känsligt område, vilket innebär att de krav som ställs på verksamheterna kan vara lite högre än i övriga områden. Läs gärna mer i:

Föreskrifter och allmänna råd om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring

Miljöbalken

Sveriges förordning om miljöhänsyn i jordbruket

Kostnadsfri rådgivning till lantbruksföretag via Greppa Näringen

Greppa Näringen erbjuder kostnadsfri rådgivning som både lantbruksföretagare och miljön tjänar på. Rådgivningens mål är minskade utsläpp av klimatgaser, minskad övergödning och säker användning av växtskyddsmedel.

I Greppa Näringen arbetar lantbruksföretagen på frivillig basis och kan välja mellan ett trettiotal rådgivningsbesök. Ett besök kallas för en rådgivningsmodul. Läs mer om de olika modulerna på Greppa Näringens webbplats. Tillsammans med rådgivaren tar du sedan fram konkreta lösningar till nytta för både miljö och ekonomi.

Gödsellagring

För dig som har djur finns bestämmelser för hur gödsel ska lagras och vad som är tillräcklig lagringskapacitet. Med en större lagringskapacitet kan du lättare styra spridningen till årstider med goda spridningsförhållanden och på det sättet utnyttja stallgödseln bättre. Antalet djur och i vilken del av Sverige som du har din besättning bestämmer hur lång tid du behöver kunna lagra gödseln. Lagringsutrymmet ska även vara utformat så att det inte sker avrinning eller läckage av gödsel till omgivningen. I Strängnäs kommun som räknas till övriga känsliga områden ska du minst ha ett lagringsutrymme enligt nedanstående tabell.

Lagringsutrymme i övriga känsliga områden - Jordbruksföretag med högst 2 djurenheter är undantagna (enl. SJVFS 2004:62)
Antal djurenheterNöt, hästar, får och getterAnnan djurhållning
fler än 1008 mån10 mån
fler än 10 upp till 1006 mån10 mån
fler än 2¹ upp till 106 mån6 mån


Om du har 2 eller färre djurenheter omfattas du inte av de generella kraven på minsta lagringskapacitet. För dig som inte omfattas av kraven gäller att lagringen av gödsel inte får leda till förorening av yt- eller grundvatten så att miljön eller människors hälsa tar skada. Att lägga upp gödsel i en gödselstack direkt på mark utan att vidtagit skyddsåtgärder för miljön är alltså sällan acceptabelt. Du ska även kunna lagra gödsel under den tid på året då det inte är lämpligt att sprida.

Vad är en djurenhet?

Med en djurenhet avses:

  • 1 mjölkko (som mjölkko räknas även sinko)
  • 6 kalvar, en månad eller äldre. Med kalv avses ett nötkreatur upp till sex månaders ålder. Kalvar upp till en månads ålder räknas till moderdjuret.
  • 3 övriga nöt, sex månader eller äldre
  • 3 suggor, inklusive smågrisar upp till 12 veckors ålder. Betäckta gyltor räknas som suggor.
  • 10 slaktsvin eller avelsgaltar, 12 veckor eller äldre (som slaktsvin räknas även obetäckta gyltor)
  • 1 häst, inklusive föl upp till sex månaders ålder
  • 10 minkhonor för avel, inklusive valpar upp till åtta månaders ålder och avelshannar
  • 100 kaniner
  • 100 värphöns, 16 veckor eller äldre. Kycklingmödrar räknas till värphöns
  • 200 unghöns upp till 16 veckors ålder
  • 200 slaktkycklingar
  • 100 kalkoner, gäss eller ankor, inklusive kycklingar och ungar upp till en veckas ålder
  • 15 strutsfåglar av arterna struts, emu och nandu, inklusive kycklingar upp till en veckas ålder
  • 10 får eller getter, sex månader eller äldre
  • 40 lamm eller killingar upp till sex månaders ålder

Gödselspridning i Strängnäs kommun (övrigt känsligt område)

1 augusti–31 oktober får du bara sprida stallgödsel och organiska gödselmedel i växande gröda eller före sådd. Den växande grödan ska vara avsedd för övervintring och får inte vara en fånggröda.

1 oktober–31 oktober får du ändå sprida fasta gödselslag i både växande gröda och på obevuxen mark. Fastgödsel från fjäderfän får dock under denna period bara spridas i växande gröda. Som fasta gödselslag räknas gödsel som kan lagras till minst 1 meter utan stödvägg, som till exempel djupströbädd. På obevuxen mark ska gödseln blandas in i ett markskikt som är minst tio cm djupt inom tolv timmar.

1 november–28 februari är det förbjudet att sprida gödselmedel.

När du sprider olika gödselmedel ska du tänka på att inte sprida mer kväve än vad grödan kan utnyttja för sin tillväxt. Du ska därför anpassa gödslingen till fältets miljömässiga förutsättningar och de ekonomiska förutsättningarna för kvävegödsling till aktuell gröda. Hur du anpassar kvävegivan kan du läsa mer om i skriften Riktlinjer för gödsling och kalkning som du hittar på jordbruksverkets webbplats.

Du får inte sprida gödselmedel på vattenmättad eller översvämmad mark, snötäckt mark eller frusen mark. Gödselmedel får inte spridas närmare än två meter från din åkerkant som gränsar till vattendrag eller sjö. Du får heller inte sprida gödselmedel om marken lutar mer än tio procent mot vattendraget eller sjön.

Mer information finns på Jordbruksverkets webbplats

Kontakt

Bygga, bo och miljö