Äldres bakgrund och kultur styr högtider på boenden
Genom historien har grupper förföljts, kränkts och diskriminerats. – Historien är ett viktigt skäl till att våra nationella minoriteter har ett särskilt skydd, säger Hanna Forsner Glaumann, Strängnäs kommun.
– Nationella minoriteter är grupper med en uttalad samhörighet och en uttalad vilja att behålla sin identitet, religion och kultur och som har historiska band till Sverige, säger Hanna Forsner Glaumann som är koordinator för social hållbarhet.
Det finns fem nationella minoriteter i Sverige: judar, romer, sverigefinnar, samer och tornedalingar. Det betyder att samhället har ett särskilt ansvar för att deras språk, kultur och traditioner lever, utvecklas och förs vidare till nästa generation. Var tionde sörmlänning tillhör en nationell minoritet.
Rätt att använda sitt språk
Den som till exempel pratar finska, meänkieli eller samiska ska kunna använda sitt språk i kontakten med kommunen i ärenden som rör dem och om ärendet kan handläggas av personal som behärskar minoritetsspråket.
– Nationella minoriteter är grupper med en uttalad samhörighet och en uttalad vilja att behålla sin identitet, religion och kultur och som har historiska band till Sverige, säger Hanna Forsner Glaumann som är koordinator för social hållbarhet.
Det finns fem nationella minoriteter i Sverige: judar, romer, sverigefinnar, samer och tornedalingar. Det betyder att samhället har ett särskilt ansvar för att deras språk, kultur och traditioner lever, utvecklas och förs vidare till nästa generation. Var tionde sörmlänning tillhör en nationell minoritet.
Jessica Gustafsson jobbar i kommunens kontaktcenter och har under sina två år inte fått frågan om information på något av minoritetsspråken.
– Vi ser alltid till att hjälpa den som hör av sig till oss oavsett språk. Enklare ärenden löser vi här i kontaktcenter. I enskilda ärenden är det handläggaren som får ta hand om det och till exempel boka tolk om det behövs. I vissa fall kan vi också ta hjälp av språkcentrum, säger Jessica Gustafsson:
– Det vanligaste språket vi får förfrågningar om eller behöver hjälpa till med är arabiska, säger hon.
Så stöds kulturell identitet i äldreomsorgen
Kommunen ska ta hänsyn till de äldres behov av att upprätthålla sin kulturella identitet och inom äldreomsorgen pågår arbete som ska lyfta de boendes personliga önskemål oavsett bakgrund.
Under 2022 kommer de ha fokus på måltider och bland annat ta fram ett årshjul med högtider.
– De boendes bakgrund och kultur får styra vilka högtider som uppmärksammas, säger Johanna Carlsson, verksamhetsutvecklare för särskilt boende inom äldreomsorgen på socialkontoret.
Ett annat utvecklingsarbete som pågår är att jobba mer personcentrerat, det vill säga att i vård och omsorg utgå så mycket som möjligt från de boendes personliga berättelser om sina liv.
– Där har vi möjlighet att identifiera behov och önskemål om språk, mat och kultur och till exempel erbjuda filmer och aktiviteter utifrån det, säger Johanna Carlsson.
Skandinaviens största dokumentation av överlevare
I dag på Förintelsens minnesdag uppmärksammar vi befrielsen av koncentrationslägret i Auschwitz den 27 januari 1945. På ett föredrag på Multeum i Strängnäs kan du ta del av berättelser från några som överlevde och höra om bokprojektet som är den största dokumentationen i Skandinavien av de som överlevde Förintelsen.
– Författaren Bernt Hermele presenterar boken Överlevarna - röster från Förintelsen och efter föredraget finns det plats för frågor och reflektion, säger Jannicke Fyhr, scen- och kulturproduktion.
Fakta
Alla nämnder, råd och verksamheter ansvarar för att ge de nationella minoriteterna möjlighet till inflytande i frågor som berör dem och så långt som möjligt samråda med minoriteterna i sådana frågor.
Här hittar du kommunens program för arbete med nationella minoriteter och minoritetsspråk. , 164 kB.
Judar i Sverige
År 1930 fanns det drygt 6 600 i Sverige. Under tiden fram till krigsutbrottet 1939 tog Sverige emot cirka 3 000 judar från bland annat Tyskland, ett förhållandevis litet antal beroende på en restriktiv flyktingpolitik. Under krigets slutskede 1945 och strax därefter, kunde cirka 11 000 - 13 000 befriade judiska koncentrationslägerfångar transporteras till Sverige bland annat med hjälp av Svenska Röda Korset . Av dessa kan en tredjedel antas ha blivit kvar i Sverige. En viss invandring har skett även på senare år.
Den första juden som fick bosätta sig i Sverige utan att konvertera till kristendomen var Aaron Isaac som kom till Sverige från Tyskland 1774. I slutet av 1700-talet och i början av 1800-talet kom en våg av judar till landet. Under slutet av 1770-talet tilläts Sveriges första judiska församlingar att bildas i Stockholm och på Marstrand.
Källa: Minoritet.se
Förintelsens minnesdag 27 januari
Förintelsens minnesdag uppmärksammar befrielsen av koncentrationslägret i Auschwitz den 27 januari 1945. Under åren 1933-1945 mördades drygt sex miljoner judar.