Vatten och biologisk mångfald
Sjöar och vattendrag är viktiga för att vi ska ha en variation av ekosystem och livsmiljöer för fiskar, växter och insekter. Här får du exempel på hur vi i kommunen jobbar för att det ska vara så.
Några av de saker vi behöver arbeta med i Strängnäs kommun är övergödning och syrefattiga bottnar. Detta är några av de saker vi gör i kommunen för att vi ska ha en variation av ekosystem och livsmiljöer för fiskar, växter och insekter.
Stopp för fosfor ger bättre liv i Mälaren
En fosfordamm vid Malmby ridhus i Strängnäs ska stoppa näringsämnen, bland annat fosfor och kväve, från att nå Mälaren. Det görs för att minska övergödningen som på sikt annars riskerar att göra vattnet syrefattigt, vilket i sin tur leder till att djur och växter i Mälaren inte mår bra. I kanterna på dammen sås lokala växter som gillas av pollinatörer.
Ökad vattenkvalitet genom våtmarker längs Råcksta å
Råcksta å rinner från Åkers styckebruk till Gripsholmsviken. Den har ett stort så kallat avrinningsområde med höga kultur- och friluftsvärden. Det betyder att mycket vatten från omkringliggande land, vattendrag och sjöar rinner ut i Råcksta å. För att bibehålla och förbättra vattenkvaliteten har ett vattenråd, som är en ideell organisation, bildats.
Rådet som administreras av Strängnäs kommun tillsammans med markägare planerar för olika åtgärder i avrinningsområdet, så som våtmarker.
Här leker Aspen – enda platsen i länet
Asp (Aspius aspius) är en karpfisk som är ovanlig i svenska sjöar och vattendrag men i Råcksta å leker den, som den enda platsen i länet. För att hjälpa fisken att frodas planeras olika åtgärder. Ån rinner ut i Mälaren rakt genom ett vassbälte. Genom att göra så att vattnet slingrar sig och rinner långsammare stoppas näringsämnen upp som då kan tas upp av växter i stället för att rinna ut i Mälaren. Detta är också en bättre miljö för aspen. Det är en stor åtgärd som först ska utredas.
En mindre åtgärd som gör att fiskens ägg får större chans att överleva är att stoppa ner stockar och stenar i vattnet där äggen kan fastna.
Bresshammar – vårt eget mangroveträsk
Bresshammars hage ligger i närheten av Abborberget på Tosterön och det är kommunens enda egna naturreservat. Här finns en alstrandsskog – det närmaste vi i Sverige kommer ett mangroveträsk.
I reservatet planeras för nya promenadstråk, utsiktsplatser och tydliga skyltar för att göra platsen mer tillgängligt för allmänheten.
I Bresshammars hage finns flera hundra år gamla ekar. Runt ekarna röjs sly så att de ska få mer utrymme och mer sol. Här finns också en stor död ek som kommer att få stå kvar och solbelysas för att bli en bättre boplats för insekter. Även en död ek är viktig för den biologiska mångfalden.
Fler sjöar och öar i våtmarken Fatburen
Den befintliga våtmarken Fatburen i Mariefred kommer att få fler små sjöar och öar. Sjöarna som egentligen är mer av små vattenspeglar ska göra att vattnet tar en långsammare väg genom våtmarken. Massan som blir över vid grävningen används till att skapa små öar som blir häckningsplatser för fåglar.
Därför är våtmarker viktiga
- Våtmarker renar vatten och minskar mängden näring i vattnet som annars leder till övergödning.
- Våtmarker lagrar kol genom att växter binder koldioxid och att nedbrytningen av de vissna växterna går långsammare i vatten.
- Våtmarker jämnar ut vattenflöden och är både en buffert mot torka och ett översvämningsskydd.
- I en våtmark är variationen av växter och djur stor.